Sök:

Sökresultat:

43 Uppsatser om Planskilda korsningar - Sida 1 av 3

Korsningar i kompletta multipartita grafer

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka graden av planäritet förkompletta multipartita grafer. Det primära resultatet som presenteras är enformel som kan användas för att nedåt begränsa det minsta antalet korsningarsom behövs för att realisera en komplett bipartit graf indelad i mrespektive n noder: cr(K_{m,,n}) >= q - 2p + 4, m >= n >= 2, där q = mn ochp = m + n. Därutöver presenteras tabeller som med formeln som utgångspunktuppskattar eller bestämmer det minsta antalet korsningar för allakompletta multipartita grafer med sju noder eller mindre. Uppsatsen innehåller också en genomgång av några tidigare resultat, däriblandZarankiewicz uppställning av kompletta bipartita grafer samt en överblicköver Crossing Number Inequality.

Faunapassager : How animals cross roads

A fauna passage is a way for animals to cross roads separated from the traffic. In Sweden, there are an unknown number of passages with different functions and appearances. These passages would, with the question ?Which fauna passages can be found in Sweden, and how well do they work?? as a base, be compiled in a comparable way. This would be done with a number of questions asked to the different regions of Vägverket.

Lämpliga hybridaspkloner för odling i södra och mellersta Norrland

Hybridasp (Populus x wettsteinii) är en snabbväxande hybrid mellan europeisk asp (Populus tremula L.) och nordamerikansk asp (Populus tremuloides Mich.). Det finns svenskt hybridaspmaterial framtaget för odling i Götaland men inte för övriga delar av Sverige. För odling av hybridasp i övriga delar av Sverige rekommenderas ofta finländskt odlingsmaterial. Hybridasp lämpar sig väl som biobränsle tack vare dess höga tillväxt och då efterfrågan på biobränslen förväntas öka är det viktigt att ta fram ett hybridaspmaterial som har högre härdighet och tillväxt än de hybridaspkloner som finns på marknaden idag. Målet med denna studie var att göra ett urval av lämpliga hybridaspkloner för odling i södra och mellersta Norrland utifrån försök med nyframtagna korsningar.

Att gå mot rött : en studie i spelarbeteenden

Denna uppsats handlar om en undersökning jag gjorde där 39 personer gickigenom en virtuell miljö jag byggt i Unreal Editor 3.Den virtuella miljön bestod av 5 korsningar där spelaren gjorde ett val omvilket håll han skulle gå.Baserat på statistik och intervjusvar från de 39 personerna har jag sedandragit en slutsats i form av en rangordning av beteenden som styr enspelare genom en nivå i ett dataspel..

Europaväg 22 genom Söderköping - En stokastisk köanalys

Huvudsyftet med detta examensarbete är att visa de problem med köbildning som staden Söderköping har. Denna rapport består i stort av två delar. I den första analyseras dagens trafiksituation och det görs en beskrivning av de problem som uppstår i staden. I den andra delen analyseras dagens och möjliga framtida utvecklingar av trafiksituationen i staden med hjälp av en MatLab-modell. En röd tråd genom hela rapporten är att analysen i huvudsak görs med hjälp av stokastisk köanalys.

Uppsala - en riktig cykelstad!

2007 gjorde Uppsala studentkår en enkät om cykeltrafiksäkerhet riktad till sina studenter. I enkäten framkom att studenterna var missnöjda med ett antal korsningar och även med underhållet av stadens cykelnät. I mitt kandidatarbete har jag samtalat med ett antal berörda tjänstemän, upprepat enkäten samt bedrivit litteraturstudier. Därefter har jag resonerat kring hur man skulle kunna underlätta för studenter att färdas med cykel i Uppsala. Resultatet är en sammanställning av hur Uppsala kommuns arbete med några cykelrelaterade frågor är upplagt och hur det fungerar i dag samt ett antal förslag till förbättring.

Cykelvägsproblematik med lösningar

I rapporten behandlas cykelvägsproblematik. Detta främst ur cyklisternasperspektiv då rapporten fokuserar på deras problem i dagens svenska samhälle.Cykelnätet är underprioriterat och nya ansatser behövs för att lyfta denna viktigafråga. Målet och syftet med rapporten är att öka medvetenheten om bristerna icykelnätet, visa på lösningar som kan höja nätets standard och öka cyklandetsattraktion. Rapporten besvarar frågeställningarna: Vilka brister i den fysiskautformningen är vanliga i svenska tätorters cykelnät? Hur kan problemen lösas?Metoden som valts för att finna brister och problem i cykelnätet är en fallstudie itätorten Skara.

Fördjupning av översiktsplan för Vaggeryds kommun över tätorten Vaggeryd

Sammanfattning Syftet med detta examensarbete är att ge förslag på hur Vaggeryds tätort kan utvecklas i framtiden med hänsyn till ortens identitet och gällande restriktioner. Genom att beskriva ortens historia, geografiska läge, gällande riktlinjer och restriktioner samt nulägessituation har jag identifierat ortens karaktär samt dess kvaliteter och brister. Denna ana-lys ligger därefter till grund för mina förslag på hur Vaggeryds tätort under kommande år kan utvecklas inom kommunikationer, grönstruk-tur, bebyggelse och verksamheter av olika slag. Målet är att Vaggeryd även i framtiden ska fungera som ett levande samhälle, med arbete, service, handel och kultur samt kunna erbjuda en trevlig, rekreativ och vacker boendemiljö för alla som bor och vill bosätta sig på orten. Detta examensarbete är uppdelat i fyra delar introduktion beskrivning, analys samt planförslag.

Projektering minirondell Hertsön, Luleå

I utarbetandet av denna rapport som är ett examensarbete vid YTH väg och anläggning, Luleå Tekniska Universitet återges information om trafiksäkerhet, trafikmiljö, en kort sammanfattning av olika lösningar och problem vid korsningar. Det underlag som vi baserat rapporten på är böcker, andra rapporter och övrigt material som tillförde ämnet information. Vi har valt att redogöra för både den förändring vi föreslagit men även de förkastade lösningarna för vägsträckan Avaviksvägen. Detta går att utläsa i en teknisk beskrivning enligt AMA98 och ATB- väg, mängdförteckningar och de ritningar som tillhör projektet. I rapporten redovisas även en ungefärlig kostnad för genomförandet av projektet.

Metoder för att bedöma säkerheten på barns skolvägar

Detta examensarbete har gjorts på uppdrag av Vägverket Region Norr. Ett förslag om att studera barns säkerhet i trafiken som fotgängare och cyklister till skolor utanför tätorten arbetades fram. Syftet har varit att utvärdera barns skolvägar via inventering med olika metoder och därefter dra slutsatser av resultaten. Två skolor i Bodens kommun, Harads och Södra Bredåker med barn i årskurserna 0-6 valdes ut för arbetet. Inventeringen har skett i Harads och Södra Bredåker med de fyra metoderna.

Fördjupning av översiktsplan för Vaggeryds kommun över tätorten Vaggeryd

Sammanfattning Syftet med detta examensarbete är att ge förslag på hur Vaggeryds tätort kan utvecklas i framtiden med hänsyn till ortens identitet och gällande restriktioner. Genom att beskriva ortens historia, geografiska läge, gällande riktlinjer och restriktioner samt nulägessituation har jag identifierat ortens karaktär samt dess kvaliteter och brister. Denna ana-lys ligger därefter till grund för mina förslag på hur Vaggeryds tätort under kommande år kan utvecklas inom kommunikationer, grönstruk-tur, bebyggelse och verksamheter av olika slag. Målet är att Vaggeryd även i framtiden ska fungera som ett levande samhälle, med arbete, service, handel och kultur samt kunna erbjuda en trevlig, rekreativ och vacker boendemiljö för alla som bor och vill bosätta sig på orten. Detta examensarbete är uppdelat i fyra delar introduktion beskrivning, analys samt planförslag. Introduktionen och beskrivnings delen beskri-ver ortens historia, geografiska läge, gällande riktlinjer, restriktioner samt nulägessituationen utifrån en inventering och litteraturstudier om Vaggeryd.

Cykelvägar i Nässjö

Uppslaget till det här examensarbetet fick jag av Miljö- och byggkontoret i Nässjö efter att ha gjort praktik på kontoret under två somrar. Den senaste cykelplanen är från 1973 och sedan dess har en hel del ändrats i Nässjö. Cykelvägarna som kommit till de senaste åren har inte följt cykelplanen från 1973, utan har byggts ut efterhand som gatorna restaurerats eller byggts om för andra trafikproblem. Nässjö är en till ytan medelstor stad med 16 000 invånare. Järnvägens utbyggnad i Sverige under andra halvan av 1800-talet var anledningen till att staden byggdes.

Cykelvägar i Nässjö

Uppslaget till det här examensarbetet fick jag av Miljö- och byggkontoret i Nässjö efter att ha gjort praktik på kontoret under två somrar. Den senaste cykelplanen är från 1973 och sedan dess har en hel del ändrats i Nässjö. Cykelvägarna som kommit till de senaste åren har inte följt cykelplanen från 1973, utan har byggts ut efterhand som gatorna restaurerats eller byggts om för andra trafikproblem. Nässjö är en till ytan medelstor stad med 16 000 invånare. Järnvägens utbyggnad i Sverige under andra halvan av 1800-talet var anledningen till att staden byggdes.

Del av vägutredning längs E18 i Karlskoga : Presentation med hjälp av GIS

Jag fick i uppdrag av WSP Samhällsbyggnad i Karlstad, att presentera data med hjälp av programmet ArcGIS. Data som skulle uppvisas var: trafikmängden, polisrapporterade olyckor, gång- och cykelvägar, trafiksignaler, trafikplatser, skyltad hastighet, skolor och fritidsaktiviteter längs E18 i Karlskoga. Vidare skulle föreslagna åtgärder i utredningen presenteras med GIS. Arbetet inkluderar fältstudier i Karlskoga för att ta foto och videoklipp på de berörda korsningarna, som sedan skulle länkas till kartan. Uppgifterna skulle sedan framföras i en karta, i en skärmpresentation av avdelningschefen Bo Lindelöf.Arbetet tar upp problem och möjligheter med användning av GIS i presentationsskedet.Karlskoga kommun och Vägverket föreslår åtgärder i Karlskoga tätort, en ombyggnad av E18:s korsningar med Viaduktgatan, Boåsvägen och Hyttåsvägen.

Cirkulationsplats Björkskataleden/Porsövägen

Detta examensarbete består av en trafiklösnings utredning av korsningen Björkskataleden/Porsövägen i Luleå kommun samt ett projektgenomförande av antaget lösningsförslag. Korsningen fungerar bra om man ser till framkomligheten och har i dag en hastighetsbegränsning 70 km/h. Många indikationer visar på att hastigheten är i många fall betydligt högre och sambandet hög hastighet med frontal eller vinkelrätta kollisioner har en väldigt hög skadefaktor och bör undvikas genom en bättre trafiklösning. Björskataleden kommer att förlängas med anslutning till Rv 97 vid Notviken och genom denna förlängning kommer belastningen i korsningen Björkskataleden/Porsövägen att öka med ca 15%. Luleå kommuns vision är att alla korsningar efter Björkskataleden skall bestå av cirkulationsplatser.

1 Nästa sida ->